Utvecklingen efter konflikten vid
Centralvaruhuset
Handels betraktade segern vid Centralvaruhuset som en viktig framgång för de butiksanställdas fackliga rättigheter. Men det var inte den sista striden. Fler skulle följa och ge både framgångar och motgångar. Redan 1925 var det dags för nästa stora konflikt, då vid AB Stockhaus & Co i Stockholm. Den blev ännu längre än strejken vid Centralvaruhuset.
Efter att företaget hade fått Handels krav på kollektivavtal anslöt det sig till arbetsgivareföreningen SAF. Mönstret från striden vid Centralvaruhuset och många andra konflikter gick igen. Med SAFs stöd i ryggen förklarade företagsledningen att den var beredd att sluta ett avtal för ”packarepersonalen” men inte för butikspersonalen. Även mönstret med strejkbrytare gick igen, ett trettiotal anställdes. Också denna strid blev en framgång för Handels. Företaget gick med på kollektivavtal.
Det var inte bara i Stockholm som förbundet och dess medlemmar tvingades kämpa för föreningsrätten och kollektivavtal under 1920-talet. Vid Lundblads specerifirma i Malmö, den största i staden, strejkade Handels i hela ett och ett halvt år innan arbetsgivaren gav med sig och tecknande kollektivavtal. Konflikten berörde ett 25-tal anställda. Liknande strider utkämpades i Karlskrona, Ängelholm, Skövde, Uddevalla, Norrköping, Visby, Örnsköldsvik, Falköping och Boden.